Retrospekt: hösten 2015 inom webbkommunikation

Jag, Marcus, jobbar inom Västra Götalandsregionens webbförvaltning som specialist på webbanalys och sök. Vi följer förvaltningsmodellen PM3. Det är en modell för att förvalta IT-lösningar. Där delas IT-system upp i olika kategorier, respektive uppdelning kallas för ett objekt. Ett objekt vi har tar hand om diariesystem och dokumenthanteringssystem, ett annat jobbar med de system som har med den vårdadministrativa processen att göra. Vi har ett flertal sådana objekt.

Intro till förvaltningsmodellen PM3

Det objekt jag jobbar inom heter Objekt Kommunikation för webbtjänster. Vi är skiktet mellan IT och verksamheten. Den som styr objektet kallas för objektägare, den som styr mer daglig dags kallas för objektledare. Objektledaren har något som kallas för objektspecialister. En objektspecialist (en sån som jag) vurmar för, och förvaltar, ett IT-system, fångar in verksamhetens behov och representerar verksamhetens intressen. Varje roll inom ett objekt har en motsvarighet på IT-sidan av verksamheten. Verksamhetspersonen och IT-personen förväntas komma överens om hur man ska jobba och prioritera. Det var en crash-course i PM3, säkert ytterst förenklad enligt någon mer renlärig än undertecknad.

Objektet jag jobbar inom har hand om publiceringssystem som Episerver, enkätverktyg som Esmaker, bildbanken Fotoweb, sökmotorn Apache Solr, webbanalysverktyget Piwik, sökanalysverktyget Kibana, och många fler.

”Mina” system som objektspecialist (med samordningsansvar verksamhet, *puuh*, läs produktägare) är Apache Solr, Piwik och Kibana.

Hänt under hösten 2015

Vi har som sagt gjort massor under hösten. En enda bloggpost gör det hela på inget sätt rättvisa, men detta får bli en summering och nu när vi har en utvecklingsblogg kan löpande rapportering bli så mycket enklare.

Intranät – Episerver CMS och Sharepoint?

För ett år sedan slutfördes en nulägesanalys av medarbetarnas behov kring ett framtida funktionellt intranät. Eller vad vissa skulle kalla för en digital arbetsplats. Du kan hämta nulägesanalysen för intranätet som e-bok och PDF på vår digitala bokhylla.

Under hösten 2015 har ett mycket omfattande arbete utförts i form av en förstudie till det blivande intranätet. Det har innehållit ett flertal delprojekt, externa konsulter inom intranät, uppföljning, tillgänglighet, koncept och grafisk form. Förhoppningsvis kan jag eller någon kollega dela med oss av inspirationsdesign eller annan dokumentation framöver. Är du extremt nyfiken så hör av dig 🙂

Webbpublicering – Episerver CMS

Under hösten kom ett projekt med uppgradering av Episerver CMS igång på allvar – efter mycket förarbete under våren. Vi gör ett hopp från Episerver 6.x till 8, men du som kan plattformen vet att Episerver själva inte gillar att prata om versioner längre, deras idé är att kalla det för CMS och att vi löpande får uppdateringar.

Du som är nyfiken kan höra av dig så förmedlar jag kontakten vidare.

VGR börjar med en prestandabudget

För en och en halv månad sedan beslutades att vi ska jobba enligt ett koncept som kallas för prestandabudget. I och med detta sattes också en mätbar lägsta-nivå för  våra blivande webbplatser på uppgraderade Episerver. Du kan läsa prestandabudgeten bland vår öppna dokumentation på Github.

Poängen, i all korthet, är att klargöra vad som är lägsta acceptabla nivå för våra webbplatser. Denna lägsta-nivå är nu något som våra webbkonsulter i samarbete med beställaren kan följa upp. Det underlättar webbarbetet att på förhand vara överens om vad man menar med kvalitet. En prestandabudget är ett sätt.

…och en stilguide

Stilguide är ett samlingsnamn för den kommunikativa stil man har. Det finns massor med intressant potentiellt innehåll i en stilguide. Det ska villigt erkännas att stilguider inte är något nytt, inom trycksaksorienterade verksamhter är det gammal skåpmat, men inom digital kommunikation är det ganska nytt fortfarande. När jag förklarat stilguide för kollegor brukar jag jämföra det med en digital motsvarighet till en grafisk manual, i kombination med digital identitet och samtidigt de kommunikativa knep man önskar leva upp till. En stilguide i digitala sammanhang har ofta mycket kring grafisk form, designmönster för appar och webb, eller tilltal i sociala medier. Det kan lika gärna vara en handbok för de anställda om hur man skriver, på vilket sätt man skriver förkortningar, vilka ord som är olämpliga för respektive målgrupp, och mycket mer.

Vid årsskiftet kommer vi ha en publik stilguide att visa upp på Github. I vår värld ingår prestandabudgeten som en bilaga i stilguiden, likväl har vi valt att stuva in våra designmönster i vår stilguide.

…och ett bibliotek av designmönster

Du som är bekant med webbdesign har säkert hört talas om atomic design, något som webbgeniet Brad Frost missionerat sedan något år tillbaka. Det handlar om att bryta ner allt inom design till dess minsta beståndsdel, kombinera det i atomer, molekyler och organismer. En organism kan vara kombinationen av ett fält för användarens sökord och knappen för att utföra sökningen. Denna organism lever ofta i en malls sidhuvud, tillsammans med logotyp och navigering. Sidhuvudet tillsammans med en webbsidas innehåll och eventuell sidfot är det som ofta kallas för en sidmall.

Poängen med att jobba med designmönster i en stilguide är att vi som organisation försöker standardisera hur saker ser ut. En fråga som hör mer till stilguiden är hur vi sköter allt kring typografi, alltså teckensnitt, textstorlek på respektive sorts pryl besökarna använder, med mera för att innehållet ska gå att uppfatta. Mer åt designmönster hamnar saker som att vara konsekvent inom organisationen, att följa etablerade designkonventioner med egna genomtänkta tillägg, för att lära återkommande användare exakt hur något ser ut när VGR är avsändare.

En person hos vår IT-arkitekturledning ställde den ytterst relevanta frågan i våras om detta kan minska risken för urkundsförfalskning, nätfiske och annat sattyg någon kan försöka göra i VGRs namn. Det hade jag inte tänkt på, men visst, om vi lär folk hur det brukar se ut när vi är avsändare så kanske de anar oråd när någon annan gör ett halvhjärtat försök att imitera oss. Däri ligger också moroten för oss själva att inte verka imitera oss själva, vi behöver leva upp till vår egen standard…

Sökmotorn – Apache Solr

sok.vgregion.seFörra hösten prototypade via fram ett nytt sökgränssnitt, satte en prestandabudget på det kring tillgänglighet och andra mätbara kvalitetsfaktorer. Under hösten 2015 har vi byggt detta sökgränssnitt i Episerver. Betaversionen kommer att testas enligt bland annat mätmetoden Net Promoter internt under några månader innan det ersätter nuvarande sökfunktion.

Poängen med Net Promoter Score är att man på ett standardiserat sätt kan få reda på hur bra/illa det är ställt med en funktion. Personen svarar på frågor likt: ”Hur sannolikt är det att du skulle rekommendera den här sökfunktionen till en kollega?” och anger sitt svar i skalan 0 till och med 10. Detta betyg räknas sedan om till ett Net Promoter Score som anger om den genomsnittliga användaren är negativ, passiv eller positivt inställd till det som utvärderats.

Utöver detta övergripande betyg kommer även verksamhetsmål sättas, initiala nyckeltal (KPI:er, Key Performance Indicators) för sökfunktionen. Så som det ser ut nu är verksamhetsmålen för sökfunktionen följande:

  • Lätt att hitta en kollegas uppgifter.
  • Smidigt att leta upp sin närmsta chef.
  • Enkelt att hitta ett jobb inom VGR man kan söka (eftersom jobbrotation uppmuntras).

Vi behöver uppenbarligen etablera fler mätbara verksamhetsmål med vår sökfunktion, men med tanke på att jag leder det arbetet så är vi kanske onödigt livrädda för fåfänge-mål.

Webb- och sökanalys – Piwik och Kibana

Mig veterligen är det få av våra verksamheter som har dokumenterade mål med sina webbplatser, interna som externa. Det är ett problem eftersom man då inte riktigt kan workshoppa sig fram till hur man gör de obefintliga målen mätbara. Det är lite moment 22 här i och med att vi genom den uppgraderade Episerver manuellt kommer lägga tid på vad som ska lyftas över till den kommande webben under 2016. Först efter flytt kanske några är mottagliga för att dokumentera och följa up sin målsättning.

Sökanalys i sekredaktörs-portalen KibanaI väntan på detta jobbar vi mestadels med sökanalys. Under hösten har vi fått tillökning i analysfamiljen i form av Kibana. Med hjälp av Kibana kan vi utföra sökanalys, nå insikt i vad både anställda och medborgare söker efter på våra webbplatser.

Det är en intressant skillnad mellan sökordsloggning i webbanalys och sökanalys som i Kibana. Med hjälp av sökanalys får man djupare förståelse kring användarens förhoppning så som de själva beskriver det och beter sig. Dessutom har vår sökredaktörsportal samlat så gott som alla sökupplevelsers loggar på en och samma plats, det underlättar om man vill jämföra eller få överblick.

Ytterligare grejer, sånt som hänt tidigare

Jag har säkert missat något, men som du märker spelar vi med öppna kort, så fråga efter det du saknar. Vi har nästan alltid en licens på innehållet som gör att du kan kopiera och fortsätta med det vi producerat. Bra va?!

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s