Rullstolsburna hänvisas till trappor (fotokredd: kasmeneo, på flickr, licens cc-by-sa)

Tillgänglighet: Ny webbplats avstämd mot WCAG

När vi påbörjade utvecklingen av de regiongemensamma mallarna för externa webbplatserna satte vi upp ett gäng krav vi ställde på oss själva. I förlängningen landade dessa krav på vår IT-avdelning och den firma som gör webbutveckling åt oss.

Den första webbplatsen med de nya mallarna lades ut i slutet på våren. Och nu har vi passat på att granska tillgängligheten, något jag personligen anser är den överlägset viktigaste aspekten med en webbplats. Om inte alla kan ta del av webbplatsen börjar man bli selektiv med vilka man kan tänka sig att interagera med. Det är inte förenligt med demokratiska värderingar som en skattefinansierad organisation behöver förhålla sig till.

Standardiserad måttstock tack vare W3C

Den nivå vi valt kallas WCAG 2.0 Level AA. Det är en standard framtagen av webbstandardorganisationen W3C och förkortningen står för Web Content Accessibility Guidelines.

Vi har en del grejer kvar att lösa, vilket du kan läsa mer detaljer om i rapporten som länkas nedan.

Är det ok med brister i tillgänglighet?

Nope, inte i min mening. Men det är nu det gäller. Vi hade ett mål innan, ett mål vi deklarerat öppet (vilket gör det svårare att backa hur långt som helst). Nu ska vi se hur sanna vi kan vara mot det målet när det verkligen gäller – i delmomentet mellan utveckling och förvaltning.

Personligen är jag knappast besviken över att mallarna inte var ”perfekta” i sin första version. Det är en kontinuerlig strävan att en webbplats ska vara tillgänglig och jag hade inte heller väntat mig att det första resultatet skulle vara helt felfritt. Att en webbplats vid sin första leverans är felfri är ointressant om den konstant blir sämre ju längre bak i backspegeln lanseringsdagen är.

Dessutom, visst är det bättre spenderade pengar att vara tydlig med sin målsättning och sedan faktiskt följa upp hur det blev? Det tror jag i alla fall. Så vi inte skjuter långt över målet. Nu vet vi vad som är kvar och behöver fixas!

Vad händer nu?

Det första vi behöver göra är att identifiera vilka brister vi måste åtgärda, men också prioritera dem sinsemellan så vi tar de viktigaste först. Efter det kommer bristerna kategoriseras i om det är utvecklarna som behöver fixa dem eller om det är en redaktionell fråga.

Den gränsen är inte så självklar som man kanske kan tro. Ett exempel är den vanligt förekommande bristen att det saknas alternativtexter på mediefiler. Ska utvecklarna se till att systemet tvingar av webbredaktören en text innan en sida kan sparas? Eller ska redaktörerna utbildas i hur man gör rätt? God praxis är att utsmyckningsbilder har en tom alternativtext (för att inte störa den som får sidan uppläst för sig), men att en meningsbärande bild har en alternativtext som förklarar vad bilden föreställer för de som inte kan ta del av det hela rent visuellt.

Tredjepartssystem ger lök på laxen

Som om inte det vore nog krångligt så är det inom en organisation av VGRs storlek ofta så att man har specialiserade system för specialiserade sysslor. Exempelvis har vi för kommande externwebbar bildhanteringssystemet Fotoweb för att hantera bilder.

Då kommer frågan: var och av vem ska man tvinga fram en alternativtext? I Fotoweb eller i Episerver? Om en bildredaktör skrivit en alternativtext kan man fråga sig om en webbredaktör, som vill använda bilden, verkligen ska få ändra denna text.

Utvägen är förstås att utbilda sina webbredaktörer samt erbjuda möjligheten att göra fel, så flexibilitet finns, samt att redaktören inte fyller i vad som helst bara för att kunna spara sitt jobb innan hen går på lunch. Dock kräver detta förtroende engagemang och tid hos webbredaktörerna, och tydlighet i användarstödet som tas fram. Tydlighet dels i hur man gör rätt, men också varför det är viktigt.

Att tillgänglighet är viktigt kommer bli uppenbart för allt fler. Om inte annat har EU förvarnat om att ett ”Webbdirektiv” är på ingång. Med tanke på hur länge innehåll på webben tenderar att finnas kvar finns ingen anledning att vänta på den tillskärpta lagstiftningen, lika bra att tillse ett tillgängligt innehåll redan nu när det skapas.

”Direktivet ställer krav på medlemsstaterna att offentliga webbplatser och mobila applikationer uppfyller europeiska standarder för tillgänglighet, exempelvis riktlinjer för beskrivningar av innehåll som inte är text, och på att skapa innehåll som bättre kan presenteras. Direktivet anger minimivillkor, men medlemsländerna kan tillämpa ytterligare krav för webbplatser och mobilappar inom offentlig sektor.”
Handikappförbunden angående EU:s blivande webbdirektiv (4:e maj 2016)

Nu har vi tagit det första viktiga steget för att verifiera tillgängligheten på våra webbplatser. Men det stora arbetet med tillgänglighet är det som sker i förvaltning. De flesta av VGRs webbplatser kommer att gå över till de nya mallarna under 2017. Tills dess behöver vi ha putsat något ytterligare på tillgängligheten – tack vare att vi följt upp tillgängligheten vet vi vad som behöver förbättras för att nå våra mål!

Mer om tillgänglighet att läsa på webben

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s