Mobile is not supported

Projektarbete inom Universal Design

Under hösten läser jag en kurs om Universal Design på Lunds Tekniska Högskola.

Mitt avslutande projektarbete går ut på att ge ett inspel kring hur man hjälper de egna anställda att vara delaktiga i sin egen arbetsplats trots deras högst troliga varierande förmågor, dagsform och sammanhang.

Summering av projektarbete

Skapa personas ur ett inkluderande perspektiv till en “digital arbetsplats”.

Universal design har sju principer, nämligen att något ska designas med:

  1. Likvärdig användning.
  2. Flexibilitet i användning.
  3. Enkel och intuitiv användning.
  4. Uppfattbar information.
  5. Tolerans för misstag.
  6. Låg fysisk ansträngning.
  7. Storlek och utrymme för åtkomst och användning

Eller som en av lärarna i kursen, Per-Olof Hedvall (Att så vidare 25, sid 45), uttrycker det:

”Universell utformning, eller Universal Design som det heter i internationella sammanhang, är extra kittlande eftersom det handlar om alla människor, inte enbart personer med funktions-nedsättningar. Det står för ett mångfaldstänkande, där designen och designprocesserna handlar lika mycket om den som är vänsterhänt eller högerhänt, introvert eller extrovert som hur mycket en person råkar se eller kan röra sig.”

Mitt projekt går ut på att dokumentera exempelanvändare (vad som kallas personas) ur ett  inkluderande IT-perspektiv. Det ska vara klart januari 2017 och är tänkt som input till min arbetsgivares arbete med ett nytt mer funktionellt intranät/digital arbetsplats. Jag jobbar själv som analytiker med en webbutvecklares perspektiv, så det här är något som kan göra nytta och bli användbart i de sammanhang jag rör mig.

Dessa exempelanvändare kommer få ett sammanhang som gör att man kan sätta sig in i vilka behov de har. För att klara av en särskild arbetsuppgift finns en metod som kallas användarresor, vilket gör att man kan nå insikt i varför man behöver tänka till för att användaren ska klara av att utföra en viss uppgift.

Tänk då också på att ett modernt verktyg förstås är mobilt. Att det följer användaren för att erbjuda effektivitet. Att kunna administrera sitt jobb, delta på arbetsplatsen och hålla sin kompetens på en bra nivå är sådant som ska följa användaren/den anställde. Exempelvis att söka ledighet, lyssna på avdelningsmöten i efterhand, delta i möten på distans, tipsa en kollega om något m.m.

Mobilt beteende

Användbarhet i ett mobilt scenario har ett antal förutsättningar man behöver beakta, exempelvis mikrointeraktioner. Det ska vara snabbt avklarat att agera på något, snarare än att man ska behöva uppsöka en stationär dator senare. Många av de system som finns sedan tidigare är ofta optimerade för kontorsarbetare trots att majoriteten av målgruppen består av andra grupper av användare. Kan det bero på att de som påverkar inköpet råkar vara kontorsarbetare? Jag skulle gissa på det.

Min avsikt är att kontrastera användning och de sammanhang användarna verkar i. Hur ser en bra dag ut där goda förutsättningar existerar, men också en dag med större svårigheter än genomsnittet. Glesbygd, trötthet, tillfälliga skador eller andra funktionsnedsättningar spelar in här.

Användarmedverkan

Slutprodukten blir en mindre kartläggning av användarnas kontext utöver de personas jag dokumenterar. Det är här en mer konkret användarmedverkan kommer in. Av det smörgåsbord som finns enligt ”Universal Methods of Design” (Bella Martin, Bruce Hanington, 2012) har jag valt ut en mix av följande metoder:

  1. Personas (metod 63) – utgå från de stora yrkesgrupperna inom Västra Götalandsregionen och belysa hur en dålig dag ser ut jämfört med en bra dag.
  2. Observation och ”fluga på väggen” (metod 57 & 42) – betrakta vilka situationer som kan uppstå i ett kontorslandskap eller delad miljö för arbete.
  3. Simulering (metod 77) – här är jag själv användaren och har tänkt dokumentera några stickprov av anekdotmässiga fynd som nyanserade exempel. Det kan handla om att kontrollera mobilnätet på sträckor våra busschafförer reser, eller testa att använda diverse system med bara en hand, utan färgseende m.m.
  4. Intervjuer (metod 48) – stämma av och få input om de utmaningar personer har med de funktionsnedsättningar som tas upp. Med andra ord ”expertanvändare”, de som är experter på sin egen dagliga utmaning oavsett om de har det varje dag eller bara emellanåt.

Min metod blir att skugga vissa yrkesgrupper/personas. I andra fall blir det intervjuer och troligen blir det simulering i form av att jag reser samma sträckor som busschaffisarna för att ta reda på hur väl mobilnätet fungerar för exempelvis streaming av poddar.

Som avslutning har jag tänkt stämma av dessa fynd med dem det faktiskt gäller eller representativa användare med samma typ av utmaningar.

Uppslag på personas – olika förutsättningar, sammanhang och varierande dagsform

Följande personas är i mitt utkast.

  1. Bosse Busschaffis (beroende av mobil internetuppkoppling)
    Egenskap: Är per definition mobil.
    Behov: Vill lyssna på interna poddar under arbetstid ute i glesbygden, eller lyssna på internutbildning.
    Utmaning: Rörlig arbetsplats och beroende av mobilnätet.
    Sammanhang: Till största delen inte på samma fysiska plats som kollegorna.
  2. Frida Fastighetsskötare (visuell funktionsnedsättning, ibland svårt med handhavandet)
    Egenskap: Mobil, i en mindre rutinartad situation än Bosse.
    Behov: ständig återkoppling om någots status. Är dörrens låsmekanism lagad ännu?
    Utmaning: Mobil miljö som är riskabel för mobilen och arbetet försvårar handhavandet.
    Sammanhang: Smutsig miljö, kanske råkat klämma sig på den hand hon föredrar att använda med mobilen. Ibland nya fysiska platser, ibland kulvertar under byggnader.
  3. Kristin Kontorsarbetare (kognitiv svårighet)
    Egenskap: kunskapsarbetare, stillasittande ofta vid en stor skärm i en ibland ergonomisk miljö i ett kontorslandskap.
    Behov: Djupt fokus för att ta in och bearbeta ny information, för att senare skriva en rekommendation om det hon nyligen lärt sig.
    Utmaning: En bra dag har mycket god ergonomi i den fysiska miljön, andra dagar mycket kognitivt nedsatt på grund av stimmig miljö och att livet inte leker just då.
    Sammanhang: Tvivlar på sin egen förmåga, och överkompenserar på grund av detta till att vara extremt högfungerande och framstår som väldigt kompetent när livet leker. Är lättstörd och kan ha stora koncentrationssvårigheter en dålig dag (som ibland är många dagar på raken).
  4. Bubblare: Rikard Röntgensjuksköterska
    Bubblare om hela yrkeskåren av sjuksköterskor och deras ständiga skiftande av kontext.
  5. Bubblare: Lasse Labbassistent (talstyrning?)
    Bubblare om utmaningen med miljöer med speciella krav på hygien.
  6. Bubblare: Cissi Chef
    Bubblare om ledarskap och stormigt känsloliv.

De två första personas utmanar antagandet att alla användare befinner sig i en ergonomiskt utformad miljö och har alla möjligheter att interagera fritt med tekniska system. Den tredje utmanar bilden av hur en kunskapsarbetare har det i med- och motgång.

Det här ska bli riktigt intressant. Då användarmedverkan uppmuntras aktivt från lärarna så känn att det står dig fritt att ha åsikter, tips eller nominera dig själv som expert på någon del 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s