Området känsel och human haptic perception

Området känsel påverkar förmåga till human haptisk perception

Beröringssinnet benämns ofta, i mina öron helt felaktigt, som känsel eller känselsinnet.

Vi har minst sju sinnen som vi känner in oss själva och vår omvärld med. Stimuli med hjälp av en rörelse (via ljus- och/eller ljudvåg, beröring, rörelse) ger oss en upplevelse. Stimuli via berörings-, balans- samt led- och muskelsinnet – men även stimuli via ljus, ljud, lukt och smak ger oss upplevelser. Vars och ens upplevelser är unik, högst privat.

Således kan viss stimuli via beröring, för mig, upplevas som oerhört behagligt medan exakt samma stimuli via beröring, för en nära vän, kan upplevas som ytterst obehaglig. Detsamma gäller stimuli via balanssinnet alternativt via ljus, ljud, lukt och smak. Vars och ens upplevelse via stimuli från våra sinnen är alltså högst unik. Stimuli via led- och muskelsinnet kan mer ge oss upplevelse av allt från säkerhet till osäkerhet – i kombination med stimuli via berörings- och balanssinnet alternativt med beröringssinnet och stimuli via ljud kan vi dock uppleva allt i från en enorm osäkerhetskänsla till en behaglig känsla av säkerhet; jag kan parera det här, ingen fara!

Gifter och brister ligger och stör på nervsystemets funktioner – perceptionsstörningar kan bli ett faktum

Våra sinnen gör oss medvetna om oss själva och vår omvärld. En obalans, orsakad av alkohol, andra droger, mediciner och/eller gifter kan däremot rubba våra upplevelser via stimuli – vår medvetenhet om oss själva och vår omvärld förvrängs. Dessa rubbningar eller störningar gör oss mer osäkra eller mer säkra om oss själva och vår omvärld beroende av vilken känslighet rubbningen/störningen orsakar.

Opioida peptider är ett av de gifter som bidrar till att rubba på vår förmåga känna in oss själva och vår omvärld. Opioida peptider har en morfinliknande effekt på nervsystemet och bildas vid exempelvis proteinintolerans mot mjöl-, mjölk- och/eller sojaprodukter. Opioida peptider påverkar individens förmåga känna in sig själv och sin omvärld. Opioida peptider påverkar individens förmåga till human haptisk perception – opioida peptider påverkar bland annat utvecklingen av fysiska och psykiska beteenden hos barn och unga med proteinintolerans. Genom livsstilsförändring med hjälp av anpassad kost och kosttillskott samt rörelse kan man förändra barnets förmåga känna in sig själv och sin omvärld och där med barnets förmåga delta i livets dagliga aktiviteter och relationer.

Området känsel är minst lika viktigt bedöma och behandla som området syn och hörsel

Syn- och hörselbeteenden är kända begrepp – men hur är det med begreppet känselbeteenden?

Annonser

2 reaktioner på ”Området känsel och human haptic perception

  1. Sussie, vilken ögonöppnande bloggpost! Tack för det, det har helt gått mig förbi trots mitt intresse kring användbarhet och tillgänglighet att det finns sinnen vi aldrig talar om.

    Funderar en del kring det som kallas högkänslighet och om det har en koppling. Har några i min omgivning som nog platsar in på en sådan beskrivning och det märkliga är att jag aldrig hört något kring känselsinnet och personens behov där. Däremot pratas det desto mer om högkänsliga personers sociala och kognitiva sammanhang.

    Om du nu skulle sakna uppslag på framtida bloggposter vore jag nyfiken på en insikt i hur en person med känselnedsättning kan tänkas ha det och vilka deras utmaningar i vardagen kan vara.

    Gilla

  2. Tack för din nyfikenhet och dina reflektioner, Marcus!

    Högkänsliga personer, HSP, har oftast en överkänslighet för stimuli via berörings- och balanssinnet men även stimuli via ljus, ljud, lukt och/eller smak kan vara inblandade i denna känslighet. Inte så sällan kan de ha denna hyperkänslighet i kombination med en underkänslighet för stimuli via led- och muskelsinnet. De blir då mer känsliga för exempelvis stimuli via balanssinnet eftersom deras erfarenheter är att de har svårigheter med att snabbt och precist kunna parera stimuli via balanssinnet. De blir försiktigare än andra. Om de däremot har en överkänslighet för stimuli via led- och muskelsinnet i kombination med överkänslighet för stimuli via berörings- och balanssinnet blir de oftast perfekta balettdansöser, dansare, pianister etc. Även deras ansiktsmimik kan vara fantastiskt balanserad, snabb och exakt.

    Kombinationen, överkänslighet för stimuli via berörings- och balanssinnet samt underkänslighet för stimuli via led- och muskelsinnet utvecklar, beroende av störningens utbredning och intensitet, en sorts personlighet (en försiktig person som arbetar mer eller mindre långsamt jämfört med vad andra gör – överkänsligheten kan dominera och de är noggranna med vad de ska göra, hur de skriver, hur klädnyporna sitter på tvätten, att var sak har sin plats etc.)

    Kombinationen, överkänslighet för stimuli via beröringssinnet och underkänslighet för stimuli via balans- samt led- och muskelsinnet utvecklar, beroende av störningens utbredning och intensitet, en sorts annan personlighet och i kombination med underkänslighet för stimuli via smärta genom tryck blir det än mer påtagligt (en person som inte räds något, varken farten i rummet eller de tuffa tagen i idrotten med slag och sparkar och/eller utförsåk etc. – om underkänsligheten är mycket svår kan de ses som riktiga monster som struntar i det mesta, de slarvar över och har bråttom samt svårt att slutföra. De har exempelvis inte blivit sedda pga. av sin nedsatta förmåga känna in och automatisera läs- och/eller skrivrörelsen eftersom de har svårt lära sig dessa moment – de har i stället lärt sig att synas genom att slåss, hoppa från höga höjder, ta sig snabbare fram på cykel/i bil etc. än någon annan vågar etc.)

    De finns så många olika kombinationer av över- och underkänsligheter och således så många olika personligheter som formats av sina känsligheter. De med de svåraste störningarna inom området känsel och förmåga till haptisk perception får oftast någon form av neuropsykiatrisk- och/eller psykiatrisk diagnos – långt innan man ens försökt förändra deras avvikande fysiska och psykiska beteende med hjälp av exempelvis daglig och anpassad rörelse (beprövad erfarenhet och forskning finns – mer är på gång) och/eller daglig och anpassad eliminering av kost i kombination med anpassad näring (även här finns beprövad erfarenhet och forskning som påvisat positiva resultat. De har ofta en tarm som ”läcker” och kan således inte ta upp näringen på rätt sätt – lär gärna mer om detta. Här bara en av alla läromästare inom ämnet: http://www.gapsdiet.com/ och läs gärna professor Rucklidge och professor Kaplans forskning inom området nutrition. Rucklidge har en förträfflig föreläsning om detta via TED på Youtube ;-))

    Visst är det spännande!

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s