Öppna data i form av Alfapet

Öppna data: Tredje gången gillt

Nu är det tredje gången som jag blivit medryckt i rörelsen kring öppna data. Jag är inte numerologiskt frälst, inte heller frälst i bokstavlig mening kring den nummermystik som försiggår i heliga skrifter. Men blir det inte ”tredje gången gillt” tänker jag inte hänge mig några fler gånger. Denna omstart verkar dock lovande – tack vare Göteborg Stad!

Första vändan med öppna data

Då jag har en utvecklares läggning är jag lätt att sälja på förhoppningen om nyttan med tillgången av öppna datakällor. Åtkomst till nya datakällor är en utvecklares våta dröm. Som politiskt och filosofiskt lagd är det ingen nackdel om samma sak kan göra offentlig sektor mer transparent. Därför var jag chanslös att stå emot för tio år sedan när öppna data började komma på tal.

Min förrförra arbetsgivare arrangerade innovationstävlingar kring öppna data. Min dåvarande kund, och min nuvarande arbetsgivare, Västra Götalandsregionen gav mig uppdraget att skriva en utredning om öppna data. Jag och min beställare, Kristian Norling, fick massor med beröm från de redan frälsta för denna utredning. Men i realiteten hände nästan ingenting, i alla fall inte om man mäter framgång i form av ringar på vattnet. Var vi för tidigt ute?

Andra vågen av öppna data – Vägledningen för vidareutnyttjande av offentlig information

Jag tog anställning på Västra Götalandsregionens IT-strategiska enhet strax under regionstyrelsen, detta i slutet av 2011. När jag träffade folk beskrev jag det som att min motivation var att agera trojansk häst. Från insidan kanske jag kunde få saker att hända kring det jag tyckte var viktigt. Varför trojansk häst? Jo, om man ser det som att arbetsgivaren medvetet anställer en ”aktivist” borde det väl vara ett indirekt godkännande att ha en egen agenda? Så tänkte jag i alla fall. Kollegorna fick de kommande åren märka mitt extraordinära intresse för att öppna datakällor vi ändå pysslade med, samt att geodata var särskilt intressant (kommer du ihåg Gowalla och Foursquare?).

Kanske var det på grund av utredningen vi på VGR hade som gav den trovärdighet som behövdes för att bli inbjuden till E-delegationens grupp för att ta fram Vägledning för vidareutnyttjande av offentlig information, det som idag finns på vidareutnyttjande.se tillsammans med representanter från SMHI mfl under ledning av Björn Hagström. Vägledningen blev kanon i min mening! På hemmaplan befriade jag en datakälla i form av Tillgänglighetsdatabasen – det hade ju varit ironiskt om inte den databasen vore just tillgänglig eller öppen(sinnad).

Att jag på nytt var frälst i öppna data kommer jag aldrig kunna förneka. Jag skrev om det i min bok Webbstrategi för alla som en högst naturlig del av ett kapitel om informationsarkitektur, kanske lite onödigt fördömande om jag tänker på det nu i efterhand:

“Att idag inte beakta öppna data, eller åtminstone ett publikt API, när man bygger ett informationssystem bör ses som ett tjänstefel som förtjänar en reprimand.”
Webbstrategi för alla (2014)

Men när E-delegationens regeringsuppdrag tog slut blev det lite mer tyst kring öppna data. Det var främst från Vinnova man hörde något. Var det dags att ge upp, igen?

Tredje varvet – fokus på användandet!

Hösten 2016 fick jag en invit från Kim Lantto, utvecklingsledare på Göteborg Stad. Han undrade (lite lagom nonchalant) om jag var intresserad av att delta å regionens vägnar i deras arbete om att få fart på vidareutnyttjandet av öppna data. Den nonchalanta tonen kunde jag läsa in i att han poängterade att han inte räknade med att regionen bidrog – de hade tänkt driva detta själva om det så krävdes. Väl på plats stötte jag på samma redan frälsta figurer som alltid syns i dessa sammanhang.

Men det var en skillnad från förr. Denna gång handlade samtalet om exakt hur vi får fart på användningen av de öppna data som redan finns. Hur vi som jobbar för samhället kan engagera oss för att ge stöd till de som vill åt de data vi samlar på oss. Göteborg Stad hade rent utav dragit igång en studie för att få reda på vilka olika drivkrafter som finns för vidareanvändningen.

Så, vad kan VGR få ut av att jobba med öppna data (tillsammans med Göteborg Stad)?

Med tanke på den våg av ”digitalisering” som på nytt är påtalat från högsta ort är det logiskt att se till att samhället kan dra nytta av de datakällor som redan finns. Både Göteborg Stad och VGR har massor med intressanta data insamlade. Det som är svårt för oss är att veta vad startups, enskilda utvecklare och etablerade aktörer behöver för att ge en vitamin-injektion i det de gör. För att börja ta reda på detta behöver vi träffa de som behöver åtkomst till samhällsbetalda datakällor. Höra mer om exakt vad de vill ha, på vilket sätt vi kan hjälpa till och ifall de kan hjälpa oss att verifiera att det vi öppnat upp är användbart. Vi behöver helt enkelt fokusera på (vidare)användarnas behov först!

Öppna data handlar inte om altruism från VGR:s sida. Politiken har ännu en gång påtalat att vi kan stärka medborgarens och patientens ställning gentemot oss som utförare av samhällsservice om vi bara delar med oss. Detta påtalas dels inom VGR:s fokusområden jag tjuvläst hos chefen, samt att det är en del av VGR:s digitala agenda. Regionen gör alltså öppna data i egenintresse!

Öppna data skapar förhoppningsvis nya företag, medborgarna får insyn, det skapas nya skattepengar, regionen blir konkurrenskraftig, och mycket mer. Det om något är väl i linje med regionens vision om det goda livet?

En reaktion på ”Öppna data: Tredje gången gillt

  1. Bra Marcus – tredje gången gillt – det visar ju bara att viljan – intresset finns.

    Det är ju ingen tvekan om att de Data som vi har samlat på oss inom vården är den valuta som vi kan skapa nya lösningar kring – vi som organisation har nog svårt att se lösningen – men öppnar vi upp vilka värden vi har ( Vår Valuta ) hittar det rätta växlingskontoret så kommer det nog att börja hända saker. Jag ser värdet på att få information att bättre ”växla upp” mellan kommun och landsting till ett sätt att bättre utnyttja skattemedel – vi lägger så otroligt mycket pengar på ”Strul, onödig administration ” Bara för rädslan att inte göra fel. Ibland funderar jag på :- Om alla nu gör hela tiden Rätt – hur kan det då fortfarande bli fel…..

    I DIgitaliseringsrådet för VGR diskuterar Vi hur data skall öppnas upp – ett sätt vi gör det på är t.ex att stödja kommunerna i arbetet med att säkerhetklassificera sin information. Ett enkelt bidrag till att våga öppna upp sina data och skapa nytta. Jag tror även att våra ”innevånare” i vilken roll dom har gärna vill bidraga till att dela sin information om dom kan se att Nytta skapas för inte bara dom utan för många fler. Så återigen Marcus Tack för att du orkar gång på gång – snart går proppen ur – förhoppningsvis så kan vi med din hjälp komma ut först i VGR.

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s