Några tankar om öppna geodata från VGR

Vagnat_oljemalning

Någon sa att vägnät omöjligen kan presenteras som oljemålning, men det verkar faktiskt gå. Det är kanske ändå inte den metod som vi kommer att välja framöver för öppna geodata.

Visst borde Västra Götalandsregionen bli bättre på att tillhandahålla öppna geodata? Vi har en del geodata som jag kan tänka mig kan vara intressanta för andra att ta del av, särskilt om vi gör det enkelt att komma åt dem. Exakt hur de kommer att användas vågar jag inte sia om, men jag är övertygad om att andra kommer att använda dem på sätt som vi själva inte har kommit på. I detta inlägg kommer mina inledande tankar inför arbetet.

Läs mer »

Annonser

Långtidslagring av geodata

gammalkarta

Geodata från 1597. Förhoppningsvis är också VGR:s geodata läsbara om över 400 år.

Genom Västra Götalandsregionens GIS-nätverk får löpande vi inblick i behov inom GIS/GIT och geodata. Ett önskemål som kommer upp med jämna mellanrum är möjligheten att framöver kunna gå tillbaka och se hur våra geodata såg ut vid ett visst tillfälle och arbeta med materialet som det såg ut just då. Exakt vad framtida användare kan tänkas vilja använda det till kan man förstås bara gissa, men jag tror att vi kan hjälpa dem på traven om vi tänker till redan nu. Så hur säkerställer vi att det är möjligt för mina framtida kollegor att ta del av dagens geodata? Med ett tidsperspektiv på 5-10-50 år finns det ett antal val att göra:

  • Format – Vilket/vilka format ska vi använda?
  • Innehåll – Vad ska leveransen innehålla? Allt innehåll i alla tabeller i databasen? Endast ändringar sedan föregående ögonblicksbild? Ett urval av de mest använda underlagen?
  • Intervall – Hur ofta ska vi göra dessa uttag?
  • Metod – Hur ska vi läsa ut allt? Vilket verktyg bör vi använda?
  • Lagringsyta – Var lägger vi detta så att det är enkelt att hitta det under många år framöver?
  • Dokumentation – Hur säkerställer vi att det går förstå innehållet?

Läs mer »

Spatial SQL mha PostGIS

PostGIS

Några av landets västligaste vårdcentraler ihop med Topografisk Webbkarta Visning © Lantmäteriet.

Ja, det stämmer att jag håller på att putsa på mina kunskaper i PostGIS. Jag tror att det är klokt att ha kunskap om flera metoder och verktyg för att lösa en uppgift och jag har länge känt behov av ett personligt kunskapslyft inom PostGIS. Eftersom nätverksdisken brukar vara bättre än jag på att komma ihåg SQL-detaljerna, sparar jag de flesta av mina SQL-frågor där. Det är aningen orättvist att den som vill lära sig mer om detta verktyg, men inte kommer åt nätverket, inte får tillgång till samlingen, så jag lägger ut ett axplock här på bloggen. Syftet är inte att utgöra ett utbildningsmaterial eller att vara heltäckande, utan det är endast en sammanställning av ett antal SQL-frågor som har hjälp mig i arbetet. Förhoppningsvis är det någon mer som har nytta av dem. Jag räknar med att återkomma med fler exempel framöver. Nog så, här kommer det.

Lägg till extensions
CREATE EXTENSION postgis;
CREATE EXTENSION postgis_topology;
CREATE EXTENSION postgis_sfcgal;
CREATE EXTENSION fuzzystrmatch;
CREATE EXTENSION pgrouting;
Version av PostgreSQL, PostGIS och pgRouting
SELECT version();
SELECT postgis_full_version();
SELECT pgr_version();

Läs mer »

Körtidsanalyser

Tjorn

Vägnätet på Tjörn enligt NVDB.

Det här inlägget började som min egen dokumentation över arbetet med att göra körtidsanalyser och ruttoptimering. Med tiden har det vuxit och kanske finns det fler som har behov av liknande analyser, så det är lika bra att lägga ut dokumentationen på nätet.

Med jämna mellanrum får vi förfrågningar om att hjälpa till med projekt som involverar att analysera vägnät och körtider. Det kan handlar om att hjälpa till att besvara frågor av typen:

  • Vilken är den kortaste/snabbaste väg mellan A och B?
  • Hur långt kommer man med bil/cykel på 5/10/20 minuter från vårdcentralen?
  • Vilka ytor täcker vi med 30 minuters bilfärd från regionens alla sjukhus?

Läs mer »

Hur sprider man GIS i verksamheten?

svamp

GIS växer på alla håll och kanter i Västra Götalandsregionen.

Efter lite drygt ett år här på Västra Götalandsregionen tänkte jag lyfta hur vi har resonerat kring att sprida GIS i vår verksamhet och ett par exempel på vad vi har gjort hittills. Syftet med att sprida och utöka användningen av GIS handlar förstås inte om att mina kollegor ska börja med GIS också, utöver sina befintliga arbetsuppgifter, utan att vi med hjälp av GIS ska kunna arbeta effektivare, ta fram ännu bättre underlag och kommunicera tydligare. För att kunna ta reda på det mest lämpliga sättet att utöka användningen tror jag att det är klokt att se över vad som har varit svårt tidigare. Min bild är, kortfattat, denna:

  • Organisation – Det har inte funnits någon uttalad väg framåt för den som har behövt hjälp. Var ska kostnader för området tas internt? Hur driver vi och utvecklar arbetet framöver och vem ska göra det?
  • Programvara – Vi har inte haft någon utpekad programvara för GIS spridd inom organisationen och verksamheterna har därför varit tvungna att själva hitta lösningar. Vad passar bäst för projektet?
  • Geodata – Det har varit svårt och stundtals dyrt att hitta och få tillgång till geodata

Läs mer »

VGR:s geodataplattform, del 4: Metadata

faglar

Om denna bild hade varit digitaliserade geodata hade man dels kunnat klicka på varje enskild fågel och se dess attribut och dels kunnat klicka på hela fågelflocken för att se dess metadata.

Det är med geodata som med mejeriprodukter, man vill veta bäst före datum innan man använder dem. När VGR förra året började skissa på en plattform för VGR:s geodata var metadata naturligtvis med på agendan, men det var andra behov som kom högre upp på att-göra-listan. Nu har en hel del av de andra pusselbitarna fallit på plats och det börjar bli dags att lyfta vår hantering av metadata. Vi tillhandahåller ett 30-tal av de mest efterfrågade underlagen för våra användare av GIS. För att hålla viss ordning på underlagens metadata redan från start publicerar vi en excelfil där användarna kan ta reda på exempelvis:

  • Underlagens namn
  • Geometrityp
  • Geografisk avgränsning
  • Referenssystem
  • Ursprung
  • Ansvarig inom VGR

Läs mer »

Dags att gå över till GeoPackage?

map_SA_large

Sedan förra året är QGIS 2.14 LTR vårt standardverktyg för GIS och vi passerade nyligen 50 installationer. Det är förstås väldigt roligt att se att användningen av GIS ökar i VGR och vi har hållit ett par tillfällen med introduktionskurser för att hjälpa nya användare. Vi arbetar tämligen mycket med vektordata och då används oftast formatet SHP. Det formatet medför dock flera begränsningar, ex. tak för filstorlek, korta attributnamn och att det lätt uppstår ett hav av filer om man arbetar med ett större projekt. Så, vad ska vi använda i stället? Den senaste tiden har jag testat GeoPackage, inte minst hur väl det fungerar tillsammans med QGIS. Ett par av fördelarna med formatet är:

  • Det kan hanteras av många programvaror
  • Många underlag kan lagras i en och samma fil
  • Stöd för längre attributnamn
  • Stöd för både vektor och raster
  • Snabbt
  • Inbyggt stöd för SQL

Läs mer »

Datakvalitet

Utforskande visualisering av vårdens utbud

En bild kan säga både mer och mindre än tusen ord. Insikten en förklarande bild kan ge är säkert ofta mycket lättare att komma ihåg än ett långt sjok med text. En stor fördel med bilder är om de kan vara lite mer självförklarande, eller på något mer effektivt vis sätta något i ett sammanhang som vore svårt med text då text är svårare att utforska, eller gruppera sina intryck på egen hand. Här kommer lite bilder som illustrerar svenskt vårdutbud enligt en datakälla jag inspekterat.Läs mer »

Det är mycket nu

Skarsjon

Här har ingen rört om i grytan på ett tag, av mängden sediment att döma. Du har mitt ord på att det samma inte kommer att gälla regionens arbete med GIS, GIT och geodata. Skärsjön, Kungsbacka.

Här kommer ett par tankar för kommande arbete i ett nästan avsiktligt stökigt inlägg med alldeles för många länkar. Temat är frågor som jag planerar att gå igenom förr eller senare. En del handlar om att lära mig mer om tekniken och andra frågor är mer av utredningskaraktär.

Optimering

  • Se till att våra geodata är snabbt tillgängliga genom att arbeta klokare med exempelvis indexering i PostGIS.
  • Se över hur vi kan optimera vår användning av GeoServer, exempelvis mha cachning.
  • Nu när vi har tillgång till kvalitetssäkrade adresser från Lantmäteriet via Geodatasamverkan, borde vi inte se till att använda dessa så mycket som möjligt när adressinformation är inblandad? Ex. gör en kvalitetskontroll mot detta underlag varje gång vi tar emot en adress, så att vi inte lägger in felaktig information i våra register. Det borde bespara oss en hel del bekymmer vid senare hantering av insamlade adressuppgifter.
  • AI – När artificiell intelligens numera kan skapa konst, sköta kundtjänst och hjälpa dig att hitta rätt på nätet, borde det då inte gå att tillämpa det betydligt mer inom GIS och geodata? En fråga att sätta mig in i bättre framöver.

Läs mer »

Midsommar

VGR:s geodataplattform, del 3

Lagom till midsommar kommer nu nästa rapport om GIS, GIT och geodata i Västra Götalandsregionen.

QGIS

Ett av de behov som har kommit upp till ytan från regionens GIS-nätverk är att få tillgång till ett verktyg för att kunna arbeta med geodata och ta fram kartor och presentationer. VGR har fram tills nu inte standardiserat på något verktyg och det har mer eller mindre varit upp till respektive verksamhet att hitta lämpliga verktyg för dessa uppgifter. Nu är dessa dagar lyckligtvis snart över, eftersom vi efter sommaren kommer att paketera och därmed tillgängliggöra QGIS internt för alla medarbetare. Det blir därför inte svårare att få tillgång till ett program för att arbeta med geodata och kartor än att beställa andra programvaror, vilket rimmar väl med tanken att GIS, GIT och geodata inte är väsensskilt från övrig IT i verksamheten, utan att det egentligen bara handlar om information som råkar ha koordinater knutna till sig. Som jag tidigare har nämnt kommer vi att hålla oss till långtidsversionerna LTR och jag skulle säga att denna version kommer att gälla minst 1-2 år framöver. QGIS är förstås inte svaret på regionens alla behov inom GIS, men bedömningen är att det täcker in merparten av användarfallen för desktop-GIS och vi kommer att komplettera med ytterligare verktyg, ex. FME, för övriga behov.

Läs mer »