Öppna data (bild från Justin Grimes, cc-by-sa-on-flickr))

Introduktion till PSI-data, öppna data och länkade data

Enligt min uppfattning har öppna data (lite oväntat) tagit ny fart inom offentlig sektor. För någon vecka sedan kommenterade en kollega att ”jaha, jag trodde vurmandet kring öppna data ingick i ditt arbete”. Nej, så är inte fallet. Snarare är det väl så att mina chefer av någon anledning frekvent låter mig jobba med det jag brinner för.

Läs mer »

Annonser
Artificial intelligence (Edgarodriguezmunoz-cc-by-sa)

Data science – för att ta bättre beslut

Förr i tiden kunde man som större organisation ha ryggen fri om man hade en avdelning med folk som kunde statistik. Kanske räckte det med att statistikerna skickade ut en kvalificerad åsikt en gång per kvartal som en aptitretare inför den årliga trycksaken som beskrev föregående år. Men det var då det.

Numera är marknaden kring att nå insikt och att jobba proaktivt (prediktivt?) lite mer stressad än så. Detta är på grund av den allt större åtkomst till nyttiga data och att bra datakällor blev en resurs och en konkurrensfördel. När detta först dök upp i IT-sammanhang kallades detta för data mining och mycket riktigt handlade det om att – likt ett dagbrott eller gruva – försöka gräva sig fram till någon användbar insikt som dolde sig i all den data som stuvats undan.Läs mer »

Tjänsteutlåtande om öppna data

Nedan är ett utkast på tjänsteutlåtande jag tänkt skicka vidare internt för ett beslut av lämplig direktör. Anledningen till att jag sprider detta är för att jag vill samla in reaktioner från kloka människor på webben, samt att någon annan kanske kan ha nytta av att göra något liknande. En öppen remiss helt enkelt 🙂

Jag kommer förstås publicera det slutgiltiga tjänsteutlåtandet.Läs mer »

Sökstrategi för Västra Götalandsregionen

Precis innan jul hade vi vår andra årliga sökstrategiträff. Detta för att planera vilka aktiviteter vi behöver göra nästa år för att jobba strategiskt med vår organisationsinterna sökfunktion Solr och det ekosystem av system vi har för informationsarkitektur.

Denna träff grundar sig på det arbete vi drog igång under 2014 för att börja jobba mer mätbart med sökfunktionen och att planera in taktiska och strategiska aktiviteter för att inte snöa in på de vardagliga svårigheterna med sök. Inom all förvaltning finns det tillräckligt med svårigheter och önskemål för att man helt kan tappa fotfästet kring vilka större insatser man borde göra.Läs mer »

Startpunkten för VGRs stilguide

Stilguide 1.0 förhandsversion

Har under hösten gjort ett gästspel inom webbdesign. Normalt sett håller jag mig till sök, webbanalys och informationsarkitektur. Men just i fallet med att skapa en levande stilguide för VGR sammanstrålar mina intressen med vårt uppgraderingsprojekt för Episerver CMS. Vår stilguide är framtagen i tajt samarbete med våra webbkonsulter, vi har jämsides med uppgraderingsprojektet utvecklat stilguiden i någon form av symbios mellan önskvärd praxis och pragmatism.

Vad är en stilguide?

En stilguide tar vid där en organisations befintliga grafiska manual och identitetsprogram tar slut. Många organisationer har ännu inte vävt in allt digitalt i sin grafiska manual. Flera rubriker känns dock igen från en grafisk manual, du finner ofta i en stilguide riktlinjer om typografi, spärravstånd runt logotyp och exempel på designkomponenter.Läs mer »

Trafik i Göatunnel i Göteborg (fotokredd: Marcus Österberg Tavelin)

Prestandabudget – nytt sätt att dokumentera kvalitetsfaktorer

Webbförvaltningen har under 2014-2015 jobbat rätt hårt med att ta fram en måttstock kring våra externa webbplatser – vad som är den regionala ”standarden”, eller tekniska lägsta-nivå. Ett sätt att dokumentera detta kallas för prestandabudget, då direkt översatt från engelskans ”performance budget”. Performance kan även tydas som prestation, så ha det i åtanke när du läser vidare.

Läs mer »

Använda data för att styra information

Idag har vi haft en heldag för att spåna kring vad vårdaktörsportalen kan vara inom ett år och på lite längre sikt.
Ett av alla de uppslag vi pratade om var hur man kan paketera vårdrelaterade artiklar från omvärlden till en bra nyhetsbevakning i portalen.

Ett exempel vi tittade på var Zite, se bild nedan:

Västra Götalandsregionen prenumererar på ett mycket stort antal tidskrifter som är sökbara ned på artikelnivå. Säg att man skulle ha en licens som medgav att vi gjorde tillfälliga kopior in till vår portal skulle vi kunna kombinera dem till personaliserade magasin, förinställda paket per yrkesgrupp och möjlighet att lägga på en social dimension.

Det jag gärna skulle se är att exempelvis vår persona ”Leo Läkare” vid första besöket till vårdaktörsportalen introduceras till detta sätt att ta till sig information från många källor, erbjuds möjlighet att lägga till intresseområden från SweMeSH i en plocklista och få en förhandsgranskning av hur hans personliga omvärldsbevakning kan bli.

När han är nöjd sparar han inställningarna och kan sätta igång. Som i exemplet ovan kan intresseområden placeras ute på högerkanten och de senaste och bästa artiklarna om ämnet visas upp till vänster. Självklart bör Leo kunna dela med sig till kollegor som liknar honom eller likt Facebook kunna gilla en artikel som en liten anonym röstning på dess värde.

Enligt vissa kanske något sånt här är jättesvårt, men samtidigt kan man fråga sig om det verkligen är det.
Genom att Leo är inloggad vet systemet en del om honom genom vår katalogfunktion, exempelvis:

  • Namn
  • Yrkeskategori
  • Specialitet
  • Arbetsort

Vad Leo är intresserad av kan vi veta genom att han själv lägger till intresseområden, men också då hans specialitet kan relateras till SweMeSH och hur närliggande andra ämnen är i dess trädstruktur. För att Leo inte ska bli onödigt irriterad behövs en funktion för att svartlista vissa ämnen där systemet misstagit sig på relevansen.

Vi har ganska många Leo inom VGR. Här kan en sökmotor, annan form av relevansverktyg och statistik komma väl till pass för några frågeställningar som avgör vad varje Leo får se för artiklar:

  • Hur relevant är texten enligt en sökmotors relevansmodell?
  • Vad har kollegor som liknar Leo läst nyligen?
  • Vad har andra med samma specialitet gilla-markerat?
  • Vad har informationskällan för betyg hos professionen?
  • Hur har de kollegor Leo markerat som bra influenser reagerat? Tumme upp eller ned?

Det känns som att det är värt att tänka vidare på hur man skulle genomföra något sånt här. Idén som sådan kan användas i fler sammanhang än publikationer från tidskrifter. Varför inte på material från dokumenthanteringssystemet, intern evenemangskalender eller vad man ser i den (obligatoriska) nyhetsspalten som finns i varje intranät/portal?

Den största utmaningen för portaler är att vara relevanta och erbjuda något som lockar till användning. Jag misstänker att detta kan vara en ingrediens som gör en portal relevant, vad tror du?